Researtikel Bodensjön

Ett landskap som om det vore Edens Lustgård

När vi gick igenom bildboken över Bodensjön var det många bilder av den blå sjön, med gröna kullar och vita bergstoppar i bakgrunden, som fångade vår uppmärksamhet. Varma färger, den rena vidden av landskapet och söderns känsla av glädje fångade oss omedelbart. Det gjorde valet av vart vi skulle cykla till ett enkelt beslut. Det svårare valet var vart exakt vi skulle cykla som nybörjare. Ett varv runt Bodensjön? Varför inte? Vi vill trots allt se så mycket av den vackra sjön som möjligt. När du ger dig av från Konstanz kan du bekvämt cykla runt Bodensjön, Europas tredje största sjö, inom en vecka. Den ungefär 270 km långa vägen, uppdelad i etapper om ca. 30 och 50 km, ger dig tillräckligt med tid att besöka sevärdheter och förstås några simturer i sjön. Du kommer ofta hitta välbevarade strandområden inom en minuts cyklande från cykelvägen, eller till och med precis vid dess sida. Som bekväma cyklister var vi lite tveksamma till att cykla i en hel vecka. Men all oro blev som bortblåst. Vi hade knappt satt oss på de ljusröda hyrcyklarna innan vi upprymt rullade iväg. Håret blåste i vinden medan vårt bagage redan var på väg till Klosterön Reichenau och skulle med all säkerhet anlända före oss. När vi var framme gick vi till sjöns strandområde för att slappna av. En väg kantad med poplar tog oss över en liten damm till det UNESCO-listade världsarvet “grönsaksön”. Växthusen sken i solljuset. Salladshuvudena formade en rödgrön, visuell linje med de antika, romanska kyrkorna. Segelbåtar i marinan kluckade på vattnet. Bara tanken på färsk fisk med öns grönsaker fick det att vattnas i munnen.

Som bekväma cyklister var vi lite tveksamma till att cykla i en hel vecka. Men all oro blev som bortblåst. Vi hade knappt satt oss på de ljusröda hyrcyklarna innan vi upprymt rullade iväg. Håret blåste i vinden medan vårt bagage redan var på väg till Klosterön Reichenau och skulle med all säkerhet anlända före oss. När vi var framme gick vi till sjöns strandområde för att slappna av. En väg kantad med poplar tog oss över en liten damm till det UNESCO-listade världsarvet “grönsaksön”. Växthusen sken i solljuset. Salladshuvudena formade en rödgrön, visuell linje med de antika, romanska kyrkorna. Segelbåtar i marinan kluckade på vattnet. Bara tanken på färsk fisk med öns grönsaker fick det att vattnas i munnen. Och sen, helt plötsligt, tog cykelvägen slut. Det var en återvändsgränd. Men precis framför oss låg Bodensjön. Några vågor skvalpade försiktigt mot kajmuren och måsarna käbblade om den bästa pollaren att sitta på i den lilla hamnen. På avstånd kunde vi höra ett skepp tuta. En liten båtresa över delen av sjön som heter Untersee tog oss till halvön ‘Höri’.  Det lugna området mellan de skogstäckta, böljande kullarna och vattnet kallas för konstnärens halvö. Och det stämmer. Ljuset här är mjukt och atmosfäriskt och människorna är tystare – eller var det bara något vi inbillade oss? Den regionala informationssektionen i resedokumenten tycks veta allt om landskapet och beskriver det precis som det är. Konstnärerna ‘Dix’, ‘Ackermann’ och ‘Heckel’ satte alla upp sina stafflier i området. Herrmann Hesse är dock den mest kända konstnären som jobbat här.

Vit-blå och röd-vit-röd

Strax efter Friedrichshafen förändras landskapet igen. Vingårdarna ger vika för humle och äppelplantager, som omger Eriskirch, Langenargen och Kressbronn. Trion Nonnenhorn, Wasserburg och Lindau formar det bajerska hörnet bredvid Bodensjön. De lökliknande kupolerna på de barocka kyrkorna, mysiga ölträdgårdar, grillade grisfötter och rykande grytor med “Weißwurst” (kalvkorvar) är svåra att missa och typiska för detta område. Från hotellrummet såg vi Lindau-hamnens fart och fläng. Bilden skulle bli ett perfekt vykort. En vacker solnedgång över de bajerska lejonen och fyren, och till detta två glas lokalt vin. Färgerna skiftade och flaggor fladdrade i vinden. Vi cyklade längs med sjöstranden till Österrike. Bregenz, festivalstaden har många sidor. Mycket lustigheter vid sjökanten, jäkt i den moderna, nedre staden – och en märklig tystnad på den övre stadens lugna gator. 

Mellan Bregenz och den lilla schweiziska staden vid vattnet ‘Rorschach’, på andra sidan av det alpina Rhen, breder ett unikt landskap ut sig. Enorma bäddar av vass svajar i vinden på helt plana ängar. Den varma, torra, notoriska vinden susar genom den alpina Rhen-dalen, från bergen till sjön. När det är stormigt bildas ett vitt skum på de vilda vågorna. Men när vinden är mild är vädret stabilt och bra. Vi kan inte klaga på det. Om du vill fly stadslivets fart och fläng är den här resan för dig. På Bodensjöns södra sida används valutan schweizerfranc. De röda fickknivarna är särskilt populära och de matchar våra röda cyklar, vilka är lika robusta som fickknivarna. Andra populära produkter här är choklad, ost och klockor. Du bör också smaka drycken Rivella. För lokalbefolkningen är det normalt att alltid ha med sig två valutor. Hela regionen hör ihop – och av den anledningen förändras inte växelkursen mycket heller.

Nu är det dags att låta cykelhjulen spinna. De välbyggda cykelbanorna löper huvudsakligen väldigt nära sjön och på mycket behaglig, plan mark. Då och då inbjuder en liten stad eller by, med korsvirkeshus, till en paus. Lantbrukare bjöd oss på äpplen direkt från träden. Vissa av dem bjöd oss på ‘Most’ (äppelvin) direkt. Vi har nu återvänt till Konstanz – alldeles för fort. På avstånd kan vi se den kända Imperia- statyn i hamnen vinka till oss ännu en gång.